Ja, tyvärr så är det sant. Denna dagen var dömd till att vara kass redan när jag vaknade. Egentligen började nog hela den inställningen till dagen redan igår kväll/natt innan jag la mig (vilket var först vid kl. 3, för jag ville verkligen inte vakna upp och ha en ny dag). Tror det är så att allt med begravningen som var i torsdags har kommit ikapp mig först nu och gjort mig deprimerad och helt dränerad på energi.
Så när jag väl hade pallrat mig ur sängen var klockan redan ett. Sen blev det "frukost" (snarare lunch med tanke på vad klockan var) och lite tid framför tv:n. Då ringde en från stallet och frågade om jag ville hänga med ut på promenad med henne och hästarna vid fem. Jag svarade att det skulle gå bra, tänkte för mig själv att det nog var min enda chans att komma utanför dörren idag. Tiden fram tills stallet spenderades framför tv:n/datorn. Inget direkt upplyftande, men orkade inte göra något mer ansträngande. Precis innan jag skulle åka kom jag på att min medicin tar slut imorron (smart att vänta till sista minuten) och jag behövde åka förbi apoteket och hämta ut ny medicin. Som tur var ligger det ett apotek på vägen till stallet så svängde förbi där och fixade det hela. Sen bar det vidare till stallet...
Vi kom samtidigt och hämtade in hästarna och gjorde iordning dem lite snabbt. Sen tog vi våra hästar och gick på en promenad. Det är mysigt att bara gå ut och promenera med hästarna ibland, gå och prata lite och samtidigt mysa med hästarna och se naturen. Vi var väl borta en halvtimma eller något sånt. Sen fick min "lilla" älskling gå ut i hagen igen för att leka lite med sina kompisar innan han får gå in senare på kvällen. Sen åkte jag hem igen och har slappat framför tv:n sen dess.
Vill bara säga att jag verkligen tror att min häst kan känna av hur jag mår och det på håll också. För igår var jag inte heller på så bra humör när jag var uppe och så fort jag ropade på honom så lyfte han huvudet och kom mot mig (och ni som känner min häst vet att detta INTE hör till vanligheterna, oftast ignorerar han mig). Sen ville han bara stå och gosa med mig i en hel kvart, hela tiden hade han uppmärksamheten på mig. Sådant gör att man blir kär i sin häst "all over again". Han var likadan idag, när jag ropade på honom så kom han ända fram till utgången. sen när jag skulle åka hem så ropade jag hej då till honom. Då sprang (!!!) han fram till staketet vid parkeringen och ville att jag skulle gosa lite med honom innan jag åkte. Det vände hela dagen! Min häst vet verkligen hur man får mig på bättre humör, det är bara att visa uppskattning och kärlek. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar