En ledig dag!

Äntligen en ledig dag! För vilken j*vla vecka hittills på jobbet och i övrigt. Alltså, man vill ju bara ge upp ibland. Måndag var jag iofs ledig och hade en trevlig dag hemma hos A och baby A. 💜
Mamma o moster åkte upp till Lkpg. Verkar gå sådär där uppe. Så mamma sover just nu på madrass hemma hos morbror P. Han hade tydligen varit uppe tisdag natt o stoppat i sig helt fel piller och snurrat till det som fasen, i ren smärta faktiskt. Nu har de äntligen fått smärtlindringen ökad (men jag surar över sättet de hanterar det på, han borde kanske ha smärtplåster och vara ansluten till LaH,  Lasarettsansluten hemsjukvård, deras form av avancerad hemsjukvård).
Ja, ja. Jag sov ingenting mellan natten mån-tis. Eller max tre timmar totalt sett. Började tidigt, behövde komma hem snabbt efter jobbet, så tog cykeln för första gången och inser snabbt att växlarna är trasiga efter att jag gick omkull. Så endast ettans växel funkar. Fy fan. Såg nog sjukt humoristiskt ut när jag cyklade. Trampar som en blådåre men kommer ingenstans. Kommer till en ny grupp. Allmänt snurrigt. Trött som fasen. Överlevde dagen till slut i alla fall. Lite hudvård på kvällen (hade tydligen vunnit nån tävling. Yay!), det var ju trevligt i alla fall.

Sen gårdagen. Vilken j*vla skit 😠. Tidigt på jobbet igen, ny grupp igen. Kort med folk på usk-sidan redan från start pga flera sjukluckor. O på det så var det HLR-träning för flera av oss hela eftermiddagen. Vi sa ju direkt att: Hur fasen ska detta gå till?! Ni får ju ställa in HLR:en. Men nej. Suck. Så vi sliter häcken av oss. Jag och F hade 8 hemgångar mellan oss och båda skulle ha HLR vid 12.15. De vi skulle rapportera till skulle komma in kl. 12 (för 15 minuters rapport på all skit vi hade att göra och allt vi så klart inte hunnit med upp till den punkten, omöjligt!!!) plus att om vi ville få nåt att äta o ha full rast hade vi behövt gå på lunch 11.15. Glöm det! Då hade man ju nyss ätit frukost. Det gick åt h*vete, så klart. Hade väl lyckats rapportera klart vid 12.30 o då hade ingen av oss hunnit äta. Så fick snabbt slänga i oss lite mat och sen dra iväg på HLR innan kl. 13. Fy fasen va rörigt o stressigt. Vi två hoppar in mitt upp i allt. Hade missat lite grejer, så vi fick bara ta igen inblåsningar och kompressionsträning. Men det gick ju. Sen sitter vi ner o pratar lite inför scenario-träning. Vem får då näsblod? Jag så klart, stressen kom ikapp. Så fick ju ha världens passiva roll under de första tre scenariona. Tills jag var säker på att det inte skulle började blöda igen, men fick springa runt med en papperstuss i näsan hela tiden. Störtlöjligt. Förbannade jobb ibland. Jag o F är ju på samma nivå dock. Vi två är nu: "bitterfittorna". Vårt nya team-namn. 😛 Vi tar inte den här skiten, vi skriver avvikelser på hög. Så är det bara. O sen när man går o säger till att det är omöjligt att rapportera på 15 minuter så kommer lilla "mini-chefen" M med nån j*vla plattityd o man känner för att drämma till henne. Hjälp till istället! Vi går ju förbannat kort ute på golvet o sliter häcken av oss o folk får ingen rast o du som skulle varit resurs mellan 7-10 har helt lämnat allt o sitter med din administration och klagar över att du är sjuk. Hallå liksom! Säger till mig att: Du är ju i alla fall frisk. Ööh. Vad vet du om det för det första och hur f*n ska det hjälpa saken? En frisk person är fortfarande bara en person, men ni ber mig just nu utföra samma arbetsbörda som tre personer kanske skulle klara av. Suck. Vad tror de egentligen?! Förbannade SU ibland. Just det ja. Vi hade ju en ny chef som började förra veckan. Han gick 2 dagar, sen sa han upp sig. Så nu kan vi inte ens behålla chefer. Haha! Ursäkta mig, men det är smått humoristiskt vilket sjunkande skepp Sahlgrenska är...

En favorit i repris, bara för att den är så klockren.

Nej, nu blir det en sväng förbi bokrean tror jag o sen lite träning. Näsblodet håller sig frånvarande hittills idag. Så det kan nog gå med lite träning!

Go on.

Hmm, inte mycket nytt att berätta om. Jobbat i veckan, haft min student bredvid mig. Varit rätt så snurrigt på jobbet med underläkare som verkar hitta på vad som helst ibland (felaktiga saker). Avvikelserna har haglat. Suck. Nedlåtande är de också när man påpekar att något inte stämmer. Nej, sån skit tar vi inte. Då kommer jag minutiöst kontrollera dig i fortsättningen och skriva ännu fler avvikelser på dig. Don't piss off the nurse. Vet inte. Bara varit kass stämning mellan de olika personalgrupperna. O på det så mår man inte bra pga det som pågår privat. Då blir man bara rätt så trött. Jag blir ju inte ledsen. Eller ledsen blir jag väl, men jag gråter inte. Är inte den typen av person. Istället protesterar kroppen. Så har smärtor, sover uselt och mår allmänt kasst. Vilket gör det tungt att orka med vardagen. Somnar aldrig före kl. 2, oavsett när jag ska upp. Vilket gör det tungt att orka. Man behöver sin sömn.
Mamma och moster B åker till Lkpg imorgon redan. De passar på att avlösa moster A-M och morbror C lite. För morbror P orkar ingenting i stort sett. Har så mkt smärtor att han knappt klarar av att sitta. Max att han sitter uppe 2h på ett dygn. 😢 Sen är det väl lite besök med onkolog osv. inbokade. Men det är först om ytterligare en vecka. Så får vi se om de tänker behandla i palliativt syfte. Vi tror ju inte det, men vi tänker inte ta ifrån morbror P det hoppet. Men det känns som om det hela går i ett rasande tempo... Frågan är om en annan någonsin får se honom i livet igen. Vi får se vad det sägs på mötena.

Fick tulpaner av mamma häromdagen.

Lite terapi. Så skönt att sitta med musik i lurarna och bara färglägga lite. Hålla fingrarna och tankarna upptagna med annat.

Annars har jag slängt iväg en jobbansökan idag. Mest för att känna av läget ute på marknaden. Kan vara intressant att se hur man värderas på andra ställen helt enkelt. I övrigt har jag städat lite och hängt hos föräldrarna. Finns inte så mkt energi för annat. Gäller att ladda. Har en massa arbetsdagar framför mig. Jobbar nämligen tis-tis med endast torsdag som ledig dag. Så behöver all vila jag kan få.

Prognosis 😢

F*n!

Det är väl så man känner nu. Hörde på mamma idag i telefon redan att något inte var bra. Men hon ville inte säga något då. Hennes telefon strulade så hon skulle byta telefon, men sen ringde pappa åter. Lite småskumt liksom. Men senare kom föräldrarna förbi med pizza som vi käkade här hos mig. Ser ju på mamma att hon är jätte nere. Men hon säger inget på en längre stund. Så till slut frågar jag om nåt hänt idag. Då börjar hon gråta. Så såklart hade något hänt. Moster A-M och morbror C hade haft möte med morbror Ps läkare/urolog idag. O cancern är super-aggressiv. Han överlever nog inte våren ens, i alla fall tror inte läkarna det. Inte ens säkert att de sätter in någon behandling från onkologens sida utan det blir palliativ vård direkt i stort sett. Inför operationen i december så gjorde de ju en CT. Då syntes ingenting förutom tumören i urinblåsan. En månad senare gör man en ny CT, efter operationen. O då har metastaserna i levern dykt upp plus en tumör vid penis och flera i hela bäckenet. Så den urartade snabbt. Han har redan sådana smärtor i bäckenet att han knappt kan sitta. Så det här kommer nog gå fort. 😟
Nej, det här har gjort att luften helt gått ur alla. Jag är ju mer en grubblare. Jag gråter ju typ aldrig, men tankarna maler där bak i huvudet hela tiden. O det har satt sig på sömnen. Sover ju helt uselt. Svårt att somna. Sen sover jag typ bara i 1h, sen vaknar jag o kan knappt somna om. Så blir inte många timmar sömn ens på lediga dagar. Ännu värre var det i natt när man jobbar kväll-dag. Att man ens sett levande ut idag är smått otroligt.

Kan nog bli en del resor upp till Lkpg framöver. Speciellt för mamma, men även jag ska försöka ta mig dit. Vi är ju bland dem som står honom närmst. Vår familj är ju den som tagit med honom på resor osv. Han känner sig bekväm med oss.  Så vi får se hur det blir framöver. Alla inplanerade grejer ligger ju lite risigt till...

Retail therapy.

Mamma mår väl inte så bra efter beskeden i veckan. Så jag ställde upp på en shoppingrunda för att hjälpa henne att skingra tankarna för en stund. Igår blev det alltså lite retail therapy i Allum.

Men som vanligt när vi är ute på shoppingrunda så är det jag som kommer hem med mest grejer. Nya mysbyxor att ha hemma, nån ny bh, nya vinterkängor (att ha i fjällen) och en ny tunika bland annat. Mamma handlade väl lite hon med, men jag var som vanligt värst. 😉

För att spara lite på mina vardagskängor så skaffade jag några rejäla vinterkängor på rea. Perfekt till fjällen.

Tunika från Indiska, på rea.

Hängde hos föräldrarna sedan. Spanade inspelade avsnitt av Graham Norton show. Alltid kul att kolla på. Sjukt rolig talkshow.  Får ju inte in kanalen här hemma (säkert nåt förbannat hus i vägen) så mamma har börjat spela in det på fredagar så att jag kan spana när jag har tid. 👍

Annars har jag ännu en ledig dag. Jippi! Tanken var väl att jag skulle släpa med mamma till gymmet, men hon var inte uppåt idag. Hade pratat med släkten. Morbror P har nu gått ner sig totalt. Han har googlat. Skit. Aldrig bra. Så han säger i stort sett att han bara kommer leva ett halvår till. Ibland är det inte bra att kunna läsa om cancer på nätet. Lätt att fastna i "värsta" scenariot då. O ingen av oss andra vet ju vad som sagts till honom, vad prognosen är, när behandlingen ska starta osv. osv. Så ingen kan direkt motsäga honom heller. Nej. Någon uppåt stämning är det inte för närvarande. 😔 

High and Low.

En passande titel från Joshua Radins nya album. En favoritlåt på den skivan faktiskt. För det är så livet är just nu. High and Low. Varför ska man inte få vara nöjd och lycklig någon längre stund? Ja, ja. Förklarar snart. Vi kan ju börja med en High och avsluta Low.
Inte skrivit senaste tiden. Har inte haft någon ork. Lediga dagar sover jag i stort sett bort. Försov mig till och med när jag skulle träffa J i onsdags. Hann fram i tid, men fick hoppa över frukosten. Jag som aldrig försover mig. Men så kan det gå. Vi hade en trevlig stund på stan i alla fall. Lite kaffe och fika. Sen spanade vi runt i affärer för att värma oss. O jag kom hem med en topp från Edblads (tro det eller ej, inget smycke denna gången).

Min topp från Edblad. Såååå skön. Rea så klart.

Annars har jag jobbat en del. Ska bli samordnare, så försöker lägga om hela schemat för att få det att gå ihop. Tar in lilla tid. Men kan vara skönt att varva patientarbete med något annat (trots att det innebär att svara i telefon, "face your fears" liksom).  Igår var det AW/träff med tjejerna. Vi blev fyra stycken till slut. Blev lite avhopp i veckan, men vi fyra hade trevligt i alla fall. Var på Texas Longhorn på Södra vägen och käkade först, sedan mot Mölndals-hållet för bowling 🎳 på O'Learys. Låt oss glömma resultatet. Sämsta ever. Skyller på armen. 😕 Sen slog vi oss ner för lite efterrätt innan vi avslutade kvällen. Kul att träffas som vanligt!

Blev lite Pecannötspaj för min del.

Idag har jag sovit ut. Gick upp först kl. 12. Så kan det bli. Slog mig ner vid datorn med "frukosten" och spelade gamla Sims 3. Efter ett tag vid datorn så packade jag ihop o drog hem till föräldrarna. Började med lite kaffe, kollade skidskytte på tv. Drag fram laptopen och fixade med den. Då slår mamma sig ner i rummet. Säger liksom att hon är väldigt trött idag, hon har sovit så dåligt senaste nätterna. Jaha, tänkte jag...men sen säger hon att det är för att morbror P i torsdags hade besök hos urologen. Provsvaren tillbaka. Finns ytterligare en tumör vid penis och metastaser i levern. Vilket i stort sett betyder en dödsdom. Nu blir det nog både cytostatika och strålning för att förlänga hans liv. Bara så dumt att ingen var med honom på läkarbesöket, han uppfattar ju inte allt. Men hans urolog ska prata med moster A-M o morbror C så vi får mer besked. Tumören de opererade bort var ju större än väntat. Hela 7 cm tydligen. Fasen, vi alla som hoppades på att den upptäcktes i tid. Men nej. Får se vad prognosen är och när behandlingarna startar. All extra tid som går att få är väl bra...