Ok, vill börja med att säga att jag nog borde total-ändra min beskrivning av mig själv här vid sidan. Tror inte ni kommer få se min positiva sida i denna blogg. Haha!
Satt vid min stationära dator förut, hade kollat runt lite på nätet, installerat ett nytt spel osv. Startar upp spelet och börjar spela. Då small det till i datorn. Och när jag säger att det small till så hörde man verkligen ett högt ljud och sen dog hela datorn. Yay! (not!) Plockade isär datorn och det visade att en del på fläkten hade pajat, men nåt annat måste tagit skada samtidigt för den startar inte upp igen, trots att fläkten nu är fixad. I cd/dvd-läsaren satt mitt nya spel och det är nu fast där. J*vla skit! Blir så trött! Som tur e säkerhetskopierade jag allt i förra veckan, för jag tycker datorn har betett sig konstigt senaste tiden, så ville vara på den säkra sidan. Förhoppningsvis ska den ju gå att få igång igen, men man vet ju aldrig.
Sen var jag på seminarie i skolan idag och på vägen till köket mötte jag min lärare som frågade hur det var med mig (var borta två dagar förra veckan och mailade henne om detta då jag missade ett seminarie. Tänkte att jag kanske behövde göra någon extrauppgift för att jag missade det hela). Hade tidigare fått ett mail från henne där hon sa att hon skulle fundera på det och återkomma. Så det var därför hon stoppade mig, för att prata om uppgiften. Då säger hon plötsligt att jag ska göra hela arbetet (som vi hade förra veckan) ensam, för att min grupp lämnade in arbetet utan mitt namn på! Excuse me?????!!!!!! WTF?! Jag var med och jobbade på arbetet 2 av 3 dagar. Två andra i gruppen jobbade lika många dagar, men deras namn stod med på slutprodukten. Jag var så förvånad över att de gjorde så att jag inte fick ur mig ett ord... Allt jag kan tänka är: VEM?! Vem kom med förslaget att ta bort mitt namn? Och dessa puckon ska jag jobba med ytterligare en vecka i höst. *suck* Blev jag motiverad till att fortsätta plugga resten av hösten? Knappast! Jag hörde ju av mig till alla i gruppen plus läraren, den enda som svarade var läraren. Det säger en hel del om mentaliteten på dem i min klass. Kan jag hjälpa att jag spenderade halva dagen inom vårdens "underbara" värld då? Ursäkta mig som vill kunna sitta/gå/röra mig utan en massa smärta... *ironi på hööööög nivå* Medkänsla finns inte bland ordinarie klasskompisar, de skulle behöva gå kurs hela gänget i hur man sympatiserar med andra människor. För deras sociala egenskaper är obefintliga.
Annars var jag på samtal om depressionsskolan idag, för att se om jag skulle kunna passa in i den nya gruppen som startar i november. Psykologen verkade tycka att jag skulle passa in jättebra. Tur att man är bra på något, även om det är att vara deprimerad. ;) HAHA! Där lös min kassa humor igenom igen, typiskt mig.
Efter samtalet tog jag en fika med I, som var på stan. Jättetrevligt. :D Piggade upp dagen (fram tills datorn la av).
Imorron är det läkarbesök om svanskotan som gäller och den har verkligen besvärat mig idag. Det är tydligt att jag inte kan sitta ner någon längre stund på vanliga stolar utan att få riktigt ont. Jag SKA bara ha en röntgen av svanskotan, annars får jag leta vidare tills någon ger mig en remiss. Ska bli spännande att se hur det går...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar