söndag 15 november 2009

Happy F*ckin' Birthday!

Herregud. Where to begin? Vilken j*vla soppa. Skulle stannat hemma o sluppit hela grejen. Men oturligt nog inträffade inte det...

Det hela började med att moster B o hennes sambo P hämtade oss, så vi åkte alla i deras bil bort. Kusin D skulle egentligen redan åkt till sin pappa tidigare, men väl inne i bilen visade det sig att han försovit sig (!). För de ringde honom kl. 14 o råkade väcka honom. Så han bad oss vänta så han kunde hinna först. Eeh, nej sa vi. Inte vårt fel att du inte kan gå upp i tid efter en utekväll med polarna. Så vi hann hem till kusin D:s pappa med fru innan honom. Hans pappa T (som även råkar vara min gudfader) o hans fru LM bor jättefint vid en sjö ute i skogen. De bor som på en liten ö, så för att gå till huset får man gå över sjön på en liten bro. Så gulligt o pittoreskt.

På bron över finns de här figurerna som T skapat av järn. De finns lite överallt på tomten o är riktigt fräcka. :)

De har ju byggt till huset sen vi var där senast. (Vilket var min kusins 15 årsdag, vilket gör det till 10 år sedan. hehe!). Så vi gick runt o spanade på tomten ganska länge. De har fått det såååå himla fint. T är verkligen en estet o har skapat allt själv o tänkt ut allt. Man kan inte se en endaste sladd i hela huset typ. Allt är undangömt. Snyggt som f*n.
Sen dök D upp till slut när vi höll på att kolla runt, så inte allt för sent. Han hade tydligen vart ute med polarna o var lite bakfull. Fine, tänkte vi...


Dimman börjar söka sig in över sjön.


De har byggt som en liten brygga ut i sjön. Ser ni ännu en av figurerna?


Sen gick vi in i huset. Gick runt o kollade, sen satte vi oss i soffan o pratade. Jag satt o kollade på alla fåglarna vid fågelbordet utanför. Samt änderna som letat sig upp från sjön för att sno åt si lite mat också. En av dem hade ett brutet ben, stackars andhona! Var nästan så att jag (djurvän som jag är o allt) sprang ut för att fånga in den o undersöka den. Men nej, det hade nog inte blivit så smidigt. ;) Sen fick kusinen sin presenter. Av oss fick han presentkort. Blir nog bra.
Sen började det gå utför...

Vi satte oss ner för att äta. Värsta bufféen. Skitgott. Skaldjurspaté med räkor, sallad, paj, potatisgratäng, fläskfilé i ugn osv. Verkligen trevligt. Vid det här laget hade kusinen börjat skruva på sig ganska rejält o försvinna iväg till toaletten titt som tätt o vara där i typ 30 minuter!!! Vi andra satt vid matbordet o pratade o skrattade medans han sprang runt o undvek oss. O vi satt säkert där i någon timme...under tiden satt ah i vardagrummet o halvsov.

Sen började det bli dags för kaffe o tårta i vardagsrummet. Vid det laget hade kusinen blivit värre, började bli j*vligt tydligt att han var påverkad av något. Han blir så förbannat jobbig då! Svårt att förklara, men herregud liksom! o han tror vi inte ser det på honom heller. Herregud. Hans pupiller var helknasiga, han svettades, kunde knappt hålla ögonen öppna, tappade grejer, stötte till saker o var överallt på en o samma gång! Vi satt för det mesta o ignorerade honom, så gott det gick. Så jobbigt om han ska förstöra allt o inte rätt tillfälle att säga nåt när han e påverkad. Han kan bli lite aggresiv då. Jag orkade egentligen inte o satt mest o tittade på klockan o hoppades att kvällen skulle vara över. Sen reagerar mitt psyke så klart med att ge mig smärtor i bröstet osv. Orkar inte med att se honom sådan...

Sen blev det ju j*vligt tydligt att kusinen inte skulle kunna köra hem själv. Aldrig att vi skulle släppa ut honom på en väg i det tillståndet. Så hans mamma skulle köra han hem i hans bil o vi andra åka före med P. Så efter 5 timmar började kvällen gå mot sitt slut. (Thank God, tänkte jag!). Tackade för all trevlig mat osv. Men när kusinen inte var i närheten diskuterade vi såklart honom. Detta kan inte fortsätta. Men det är ju andra som påverkas, inte bara hans föräldrar. Vi andra har aldrig ens fått en chans att prata med honom om detta. Så vi pratade om att göra det framöver. Får väl se när o hur det ska gå till. Inget jag direkt ser fram emot.

Sen hoppade kusinen ändå in i sin bil för att backa o vända den. Då sa min pappa ifrån...då fick han en aggresiv kommentar tebax från kusinen. *hmm* Han tror han vet bäst i det läget, att han kan köra bil fast han e helt väck. Som tur var vände han den bara. Sen åkte vi hemåt. Eftersom vi inte hade D i vår bil blev det såklart diskussion om honom heeeela vägen hem. Sen när vi plockat upp moster B drog vi hemåt. Såklart fastnade vi i diskussion med moster o sambo utanför deras hus. Men moster e faktiskt lite för vek...tror lite för mkt på all bullshit ibland. För kusinen hade sagt att han hade tagit värktablett för sitt finger. Ok.
1. Den skadan är typ över ett år gammal...
2. För att bli så påverkad som han var måste man typ svälja en halv burk med piller.

Sen började hon ursäkta honom med att han hade vart ute o inte sovit så mkt. Ok, han kom hem kl. 4, men d väckte ju honom kl. 14! Då har han väl ändå fått sova. Jag sov bara 3 timmar i natt eller nåt, jag var inte påverkad för det. Så ibland blir det lite väl mkt ursäkter som jag inte tycker är ok!
Alltså, jag kan förstå att de inte vill tro att han fallit in i skiten igen. Men det e dags att inse! Han är där. Men när hon började mesa i diskussionen bad jag om nyckeln hem till oss o gick. Innan jag gick i taket. Sen när mamma o pappa kom hem en stund senare fastnade vi såklart i en längre diskussion här hemma med. Suck! Låt oss säga att huvudvärken smugit sig på o bultar nu som tusan i skallen samt att jag är skittrött efter att inte ha sovit nåt inatt. Ne, får nog lägga mig snart o försöka förtränga den här dagen. Herregud. Ingen direkt höjdare!
Let's move on to the next day, please!

Inga kommentarer: