Not a great day...

Dåligt med sömn skapar en irriterad person, men lyckades ändå ta mig till skolan (dock försenad, jag som aldrig e sen). Sen jobbade vi på o blev klara med våra uppgifter så vi kunde dra hem vid halv ett typ. Så bussen hem , hoppade av i centrum o tänkte:
Hmm, kanske bra att gå förbi Apoteket o beställa min medicin så jag kan få den i tid, innan min tar slut. Här gick det åt skogen o dagen sabbades totalt. Breaking point. Vad säger människan på Apoteket?
"Den tillverkas inte längre."
WHAT?! Vaddå inte tillverkas längre??? Va fan ska jag göra nu då???
"Du får välja ett substitut"
Jag: "Blev mkt sämre av substitutet senast"
Hon: "Men finns massa olika tillverkare (hon visar mig en lista på säkert 10-20 olika) så du får testa dig fram. Du kan bli sämre av någon o inte av en annan".
Men ööh...ska jag köra 30 dagars kurer av olika tillverkare fram tills jag hittar en jag inte blir dålig av??? Det e ju för fan att leka rysk roulette med min mentala hälsa!!!
När det äntligen hade börjat bli bra och jag är igång o pluggar, samt trivs. Då kommer det här! Hamnar jag i en svacka på grund av detta så blir det förbannat svårt att ta sig upp. Förra gången jag körde på ett substitut var jag under isen i 6-8 veckor i stort sett. Det funkar inte med min nuvarande livsstil. Det går bara inte, finns ingen tid!!! Det var en helt annan sak när man var ledig, eller pluggade på distans, lättare att hamna i svackor då. Men nu har jag skola nästan varje dag. Kan inte hamna i några större svackor, då går det åt skogen.
Förbannade j*vla läkemedelsindustri! Jag vill ha min originalmedicin!!! Alltid ska det då krångla med min medicin...

Väl hemma, sur som fan, var det dags att käka. Inte fått i mig nåt sen frukost. Sen hann jag inte med så mkt innan det var dags för samtal. Var ändå bra att få prata av sig lite, men vi pratade mkt annat dock. Sen när jag körde hem, vad tror ni? Får en polisbil efter mig heeeeela vägen. Damn. 50 km/h. Lååångsamt. Sen när jag kommer ner till centrum, fortfarande med polisbilen bakom, kliver två killar bara ut i gatan, inget övergångsställe just där, det är några meter bort. Nice liksom...men hade sett innan att killarna gick lite väl nära o såg ut att vara på väg att gena ut i vägen mellan några blomlådor. Tur, hade ju blivit liiite pinsamt att tvärnita med polisen bakom. Men de svängde äntligen åt ett annat håll när jag nästan var hemma.
Not my day people, I tell you!

Hoppas på en bättre morgondag, med besök hos min lille pålle. Lite mys med honom kanske kan muntra upp mig. Borra in näsan i pälsen o pussa lite på mulen kanske hjälper. Let's hope.