torsdag 26 augusti 2010

Jaha

Alltså. Mår inget vidare för närvarande. Orkar ingenting. Inte ens att ringa och tjöta på mottagningen om att jag ska få ha en läkare där. (Måste "vänta" på att det hela ska tas upp i teamet, o inte ens säkert man får komma dit efter det). Men satte terriern (mamma) på det hela, hon har tröttnat på att se mig såhär. Så hon hade tydligen ringt idag o tjötat på dem ännu mer. Måste lyckats, för i eftermiddags ringde en läkare upp och vi pratade om min medicinering. Tur det, för annars är jag lämnad vind för våg. Min nuvarande dos av medicinen tar slut när som och denna läkaren tyckte vi nu skulle trappa upp dosen igen, eftersom denna dosen inte verkar göra nån skillnad på mig. (Eftersom jag mår såååå dåligt). Sen fick jag en tid för utvärdering om en månad hos henne. Nån som tror att jag nog lyckats kringgå "teamet" och tagit mig in ändå? Hoppas, verkar ju så i alla fall. Får väl se hur nya dosen blir, dubbla nu mot innan och kroppen är ju inte med mig, så kan ju gå lite hur som helst.

Annars fick mamma för sig att vi ska försöka göra rum här hemma så att jag kan få en till garderob för mina kläder. Har en liten nu och det får inte plats! Så kom moster B förbi idag och hade energi, så hon o mamma satte igång och skulle fixa garderobspace. Vilket ledde till att jag (trots att jag var supertrött o på dåligt humör) blev tvungen att gå igenom alla mina stall- och ridkläder. Rensa, slänga lite samt bestämma vad som skulle packas ner i några lådor. Fortfarande jobbigt att fixa med sådant. Det höjde inte mitt humör direkt...men gick ganska fort ändå, som tur var.

Sen har jag de senaste dagarna försökt lura ut mina små fåglar. Omöjligt. De vägrar. Så tvingade ut dem idag. *mohaha* Matte är taskig. Malin skriker fort hon ser mig, behöver öronproppar... Kalle flyger dock runt mkt och var till och med på väg att hitta in i buren igen, men då fick Malin ett spel och han blev rädd. Försöker jaga runt Malin, så hon rör på sig lite mer, men det ända hon verkar träna är stämbanden. Yikes! Kommer bli döv på kuppen... Här kommer två bilder på Kalle, ute på vift. Malin vägrade ställa upp, gömde sig i mörker fort hon såg mig med kameran, så det var kört. Tack o lov för en mer kameravänlig Kalle! :)


Han hittade buren! Dock baksidan...

Inga kommentarer: