Limited edition

Bjuder på denna... ;)

Usch vad jag är trött. Sover uselt, somnar sent som tusan (typ kl. 4) o vaknar relaterat till den tiden tidigt (kl. 8-10 o sover crap efter det). Trött efter jobbhelgen, fick inte mkt gjort igår. Åt iofs lunch vid stensjön efter jobbet igår, ute i solen, det var trevligt. Sen låg jag i sängen o läste hela kvällen.

Idag inträffade ett mirakel, posten dök upp kl. 14 (!!!). Wow, nytt rekord. Här kommer den annars tidigast kl. 15 o ibland så sent som 16.30. Men så ibland har de nån tillfällig brevbärare som är sjukt mkt snabbare än de andra. Idag var det nog en sådan, såg honom på håll, kände inte igen. O med posten kom fåglarnas nya leksaker. :) Till slut. Så nu kan jag inreda buren på nytt sätt, nya pinnar o anpassa efter nya leksakerna. Ska bli spännande att se om sötnosarna fattar poängen med fodergömman...

Imorgon blir första dagen på plastiken. Får ta med nån lunch o så. Känner mig dock inte så pepp, energin är borta. Jag går på tomgång.
Men varför ligger det ett konstant moln över mitt huvud? Tycker allt är tråkigt för närvarande. Usch. Händer det för lite? Är jag för stressad? För mkt jobb, plugg o tentor? Antagligen. Vart tog den roliga delen av livet vägen? Den är just nu en sällsynt besökare i mitt liv. När denna terminen är över o livet lugnar ner sig (runt den 4 juni) så funderar jag på miljöbyte i några dagar. Åka någonstans med mamma o bara lämna den här staden bakom mig för ett litet tag. Måste se något annat o bara släppa alla spänningar, alla måsten o allt annat som snurrar konstant i mitt lilla huvud. Bara släppa allt o hoppas att med det, så försvinner all smärta.
I lördags natt hade jag den konstigaste smärtan jag någonsin upplevt, kändes som nåt ben i vänster arm hoppat ur led. Kunde knappt röra på armen, inte nudda den eller ens ligga med den mot madrassen, för f*n va ont det gjorde då. Tog nån timma innan det gick över, under den tiden fick jag ligga blixtstilla. Vad är detta? Måste kroppen komma på så många konstiga nya smärtor? Kan den inte hålla sig till de gamla beprövade varianterna, de jag kan hantera och ignorera. De jag kan strategier för att ta udden av. Men livet är väl menat att vara en prövning. Fast jag gillar det inte!