Ja herregud. Helt plötsligt kickade det igång på jobbet igen.Varit lite patienter o lugnt ett tag, men helt plötsligt trillade det in folk o så var det typ fullt igen. Hmm. Hade ingen rast igår, slängde i mig maten på 10 minuter. Satt i flera samtal/telefonsamtal under dagen. För det är ju som så att det räcker inte med att man ska hinna med den vanliga arbetsbördan utan man ska ha en strulig student också... Skulle haft honom med mig igår, men helt plötsligt behöver han åka till sin syster på annan ort som är tandläkare o kolla upp nåt som besvärat honom i mer än 3 veckor. Suck! Idag är hans sista dag (kanske). Samtalade med huvudhandledaren 2 ggr igår, blev uppringd av programansvarig från universitetet också. Alla undrar hur jag ställer mig i min bedömning. Har ju sagt att han ligger på gränsen. Känner inte för att underkänna någon (fast det beslutet är det universitetet som slutligen tar), men i tisdags såg jag honom i typ 10 minuter o då var det som om han tyckte att den enda dagen hade gått så bra att bara det gjorde att han skulle bli godkänd. Han säger till o med: - Jag vet att jag var lite seg i starten. (Understatement of the year!). Nåt fel är det med grabben, men samtidigt får man inte ta med sig allt till praktiken. Jag mådde skit under vissa av mina praktikperioder, men ändå kämpade jag på o engagerade mig. Man kan inte släpa med sig allt till jobbet och tvärtom. Så jag har väl i stort sett sagt till skolan att jag är tveksam, han måste kunna motivera och diskutera hur han tycker att han uppfyllt sina mål. Något jag försökt få honom att reflektera kring i snart 3 veckor. Tänker jag inte godkänna honom ser de gärna att jag har honom en extravecka framöver. De verkar alla tycka att jag verkligen försökt kämpa på och hjälpa honom, men viss motivation måste komma från studenten själv. Men han har hört av sig till både skolan o huvudhandledaren tydligen o spunnit en helt annan bild av sin praktik, en som verkligen inte stämmer. Att vi inte vill ha studenter, att vi inte vill ha med honom när vi gör moment osv. Vilket är totalt felaktigt. Men att behöva dra upp någon från soffan VARJE gång man vill att han ska göra nåt är inte riktigt rätt. Hans ursäkt är att han aldrig gjort nåt sånt här förut. Nej, det hade knappt jag heller under mina första praktiker, men man är ju där för att lära sig och utföra. Man kan inte stå bredvid i 3 veckor o se på när andra utför, man måste själv göra saker. Ja, det är ett projekt det där. O inte får man nåt extra för det, det ingår i ens arbetsuppgifter. Hmm. Man borde få en bonus för sånt här krångel. ;) Sen har jag fått programansvarigs privatnummer att ringa ikväll om det hela går sådär, hon vill nog veta lite vad jag bestämmer mig för med. Ja, ni. To be continued!
Men patienterna har varit positiva senaste tiden. Fått många härliga kommentarer om hur bra vi är på avdelningen o hur bra vården varit. Härligt med uppmuntran. Inte bara negativa kommentarer. Får se hur det blir till hösten, vi är alldeles för få sköterskor för att kunna driva avdelningen (samma på grannavdelningen), så om inget drastiskt inflöde av sköterskor inträffar inför hösten så måste vi nog dra ner på vårdplatser. Oj, oj. Sjukvården i ett nötskal. De lägger sjukt mkt pengar på bemanning istället för att rätta till villkoren o lönen för oss som är anställda. Då kanske det hade varit lättare att få folk att börja på sjukhusen.
Från vi.sualize.us. Ibland surfar man in där o spanar bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar