After a high comes a low.

Efter Sthlm var det dags för fest igen. CiP firade 10 år i Gbg och jag hade faktiskt anmält mig, efter att ha haft ett uppehåll på 5 år från sajten. Kul att träffa fler ur "gamla gardet" igen. Var i en sekelskiftsvåning i Vasastan. Träffade en del nya också, trevligt helt enkelt. Mycket snack, dans och god mat. Hade väl några killar som stötte på mig, men det hade de inte mkt för. Shot down direkt. Hehe! Så typiskt mig.

God efterrätt.

Party-selfie. 

Var väl sådär pigg på söndagen sen. Usch, bakis. Sov i en evighet, gick upp o la mig i soffan typ. Tog mig hem till föräldrarna på kvällen. Åt bakis-mat o slappade. Sen en ledig dag till. Vaknade på måndagen med en dålig känsla i kroppen. Nej. Inte på humör. Fy fasen. Skulle träna på kvällen, ställde in det direkt. Lyckades efter mkt om o men pallra mig utanför dörren för en promenad/joggingtur. Tungt som satan samt blev anfallen av en hund. J*vla kärring som inte hade någon koll på sin hund. Lagom kul när en hund gör utfall och försöker bita en när man går förbi. Hon bad inte ens om ursäkt att hon inte hade koll på hunden, hon försökte inte ens få kontroll på hunden. Det var jag om röt ifrån. Suck. Lunchade hemma hos mamma, sen var jag hemma resten av kvällen. Satt lite vid datorn. Spelade.

Vackert ute på måndagen.

Sovit uselt i natt, så mitt humör matchar. Mörkt i sinnet. O så är det dags för jobb. Kan jag bara få gömma mig under täcket igen? Patienterna får allt hålla sig lugna, fått nog av konstiga situationer senaste tiden. Bara jag som hamnar i dem hela tiden. Mina kollegor säger till o med det. Hur fasen lyckas du få det såhär hela tiden?! Ja ni, nån är nog ute efter mig. ;)