Låtrader som fastnade

Can you help me remember how to smile?
Make it somehow all seem worthwhile
How on earth did I get so jaded?
Life's mystery seems so faded

Ur Runaway Train med Soul Asylum

Här händer det inte mycket

En heltråkig helg, men jag har ju känt mig hängig och deprimerad, så är inte förvånad att det blev så. Hade stallet lördag morgon och söndag kväll, så det är de gångerna jag kommit utanför dörren. Mår bara såååå j*vla dåligt just nu! Lyckas inte vända trenden, trots några goda försök från min sida. ;) Lördagen var riktigt kass, satt i mörkret hela dagen, grät och mådde allmänt kasst. Söndagen har väl varit liiite bättre, men vi pratar marginellt. Är trött på skolan och livet i allmänhet helt enkelt.
Har dock tagit mig i kragen och tagit kontakt med akademihälsan för att jag vill gå på deras "depressionsskola" framöver. Men för att få kunna vara med där så måste man först träffa en av deras psykologer, så har pratat med henne och bokat in en tid om 2 veckor. Sen har jag även tagit kontakt med dem för att få kontakt med en ny psykolog (som inte tar 1000:- i timme, som om jag skulle ha råd med det?!). Fått lite olika förslag, men bokar nog inte in något förrän jag haft ett möte med akademihälsans egna psykolog, det är så otroligt uttröttande med samtal. Det är jobbigt för mig att vara så öppen mot någon annan människa nu för tiden. Var mycket mer öppen med hur jag mådde när jag var yngre, men tyvärr så är det väldigt många människor som verkligen tar sådant på fel sätt och dessa har verkligen stampat lite väl mkt på mitt hjärta. Är ganska försiktig med sådant nu för tiden. Det är därför ingen någonsin ser mig ledsen längre, jag verkar alltid glad när man träffar mig. Ni ska bara veta att jag kan må hur dåligt som helst, men ändå le och skratta, allt för att omvärlden inte ska veta hur jag egentligen mår.Nu vet ni det också.

Nu ska jag försöka läsa några riktigt tråkiga vetenskapliga artiklar till föreläsningen imorron. Boooring!

Feber

Jag visste det... Kände mig jätteförkyld i morse när jag gick upp, så tog en alvedon för att orka med dagen i skolan. Vid lunchtiden fick jag frossa. Då visste jag att det var feber. Har aldrig frossa annars. Himla typiskt. Var helt matt och skakig i benen när vi var klara med arbetet vid 15-tiden och skulle hem. Som tur var ställde min mamma upp och hämtade mig på andra sidan älven. Så fort jag kom hem tog jag tempen o visst var det feber. Vi som har redovisning imorron. Gick och la mig i sängen direkt och sov någon timme. Fryser fortfarande mkt, så lär nog lägga mig tidigt idag. *suck*

Lat söndag

Dock med plugg. Usch! Vill inte plugga, men har inget val. Men eftersom jag hade en så trevlig kväll igår så får jag väl stå ut med att läsa vetenskaplig artikel idag.
Var ju på spelkväll igår med en gäng tjejer och killar. Jag och A var i samma lag och första spelet höll vi på att vinna (När och Fjärran, resevarianten), men sen gick det utför med Göteborgs varvet (Monopol fast med Göteborg). Då började jag dra sarkastiska skämt typ hela tiden. ;) De andra låg typ dubbelvikta av mina kassa skämt så det lättade upp stämningen lite. Jag och A ska absolut ha revansch framöver. Riktigt trevligt med en enkel spelkväll i gott sällskap. :D Hade på mig min nya tunika jag hittade i förrgår. Love it! Den lär nog de flesta av er få en glimt av framöver då den knappast kommer hamna långt bak i garderoben.

Annars så var jag (trots lite ryggvärk) på freeport och shoppade loss igår. Fabriksbutiken blev totalt länsad av mig och mamma. Vi behövde tydligen nya glas och en massa annat. Var riktigt kul. En butik i min smak! Nu har vi massa nya Iittala glas, en ny kastrull, nya underlägg till köksbordet och en burk till fåglarnas mat. Haha! När vi väl shoppar, så shoppar vi loss!

Nu ska jag dock skärpa mig och sätta mig med artikeln innan dagen springer iväg...

Jag, fotograf?

Har skickat in lite foton till en tävling. Börjar ångra mig nu. ;) Dock är det till min lokalklubb och bilderna föreställer såklart hästar. Men jag gillar inte att bli bedömd av andra så varför ställer jag upp? Tror att jag dagen för inskickandet hade väldigt bra självförtroende och tyckte att hela världen skulle få se mina vackra bilder. Inte ego alls, nej då. Det återstår helt enkelt att se hur det går för bilderna i tävlingen.

Det jag önskar mig just nu är att min rygg ska räta upp sig och sluta värka. Det är irriterande. Fick ju ställa in min ridlektion igår pga det hela. Men jag pallrade mig iväg till stallet ändå för att se min medryttare rida lektion istället. Det gick riktigt bra, men det märktes att min lilla häst inte vart inne i en paddock på ett tag och inte heller utsatts för någon direkt press. För han sa ifrån en del. Hehe! Min lilla fjomp! Hela stallet var i stort sett där så det var kul ändå. Fick stå o tjöta lite medans man kollar på andras lektioner. Sen lär man sig en hel del på att se andra rida ens egen häst, man får ett annat perspektiv. Omväxling förnöjer!

Ryggskott

Japp, det är sant. Igår kväll small det bara till i ryggen. Gjorde så förbannat ont att jag knappt kunde röra mig. Mina föräldrar satt helt chockade för jag hade knappt rört mig, bara lutat mig lite åt höger när det small. Så nu går jag runt som en gammal gumma... Himla typiskt! Jag skulle nämligen rida lektion idag så när jag vaknat fick jag fixa med det. Som tur var har jag underbara människor runt i kring mig i stallet som ställde upp och la om tiderna så min medryttare kunde ta min lektion istället. Ska dock pallra mig iväg till stallet och se henne rida sen. Ska bli kul!

Sov ingenting i natt dock. Så fort jag vände mig i sömnen så vaknade jag av smärtan i ryggen. Typiskt. Så skippade skolan idag. Vi skulle ju jobba med vårt seminarie så det kändes lite surt. Det visade sig senare dock att typ hela gruppen e sjuka i stort sett. Hade bara varit 2 av 5 där idag och en av dem gick hem efter ett tag då hon också kände sig dålig. We're on a roll! Hehe! Förhoppningsvis är vi fler som dyker upp när vi ska jobba imorron, annars blir det nog lite jobbigt. Ska ju ha möte med läraren om arbetet på måndag.

Nu ska jag sätta mig med min vetekudde igen och mysa lite. ;)

Hmm...jag är inte förvånad

Är som sagt inte särskilt förvånad över att dagen har tagit en annan inrikting än den jag från början tänkt. Hade planerat att vara ambitiös och gå upp klockan åtta för att åka till stallet och rida ut. Men då jag inte lyckades somna så snabbt igår (först efter klockan ett) orkade jag inte gå upp när klockan ringde så tidigt. Tar stallet ikväll istället. Gud vad jag känner mig lat! Men var på helkroppsmassage igår och min kropp är helt knas idag. Man ska nog inte gå så länge och spänna sig innan man går på massage, det gör inte det hela till någon trevlig upplevelse nämligen. Tanken är nog inte att man ska ha så ont. Ja, ja, det kan ju vara bra att jobba igenom kroppen någon gång då och då.
Istället ska jag idag försöka ta mig i nacken och läsa lite vetenskapliga artiklar som behöver läsas i kursen jag går just nu. Usch! Trååååkigt. Men det måste göras. Får åka upp till hästen sen och pussa lite på honom så blir jag säkert på bättre humör.

Apropå att jag nu bloggar

Kom att tänka på vad en person i min klass (på univ) sa i våras när vi diskuterade bloggar. Jag sa då att jag nog aldrig skulle starta en blogg och han sa då: "Bra, för ingen bryr sig ändå om vad du tycker".
Efter den taskiga kommentaren dök dessa fina låttitlarna upp i mitt huvud:

• My Fist Your Face - Aerosmith
• Hate (I Really Don't Like You) - Plain White T's

Men eftersom jag nu mot alla odds har en blogg så vill jag med detta säga att jag kommer låta er veta vad jag tycker, so deal with it!

Är på uselt humör

Ja, tyvärr så är det sant. Denna dagen var dömd till att vara kass redan när jag vaknade. Egentligen började nog hela den inställningen till dagen redan igår kväll/natt innan jag la mig (vilket var först vid kl. 3, för jag ville verkligen inte vakna upp och ha en ny dag). Tror det är så att allt med begravningen som var i torsdags har kommit ikapp mig först nu och gjort mig deprimerad och helt dränerad på energi.
Så när jag väl hade pallrat mig ur sängen var klockan redan ett. Sen blev det "frukost" (snarare lunch med tanke på vad klockan var) och lite tid framför tv:n. Då ringde en från stallet och frågade om jag ville hänga med ut på promenad med henne och hästarna vid fem. Jag svarade att det skulle gå bra, tänkte för mig själv att det nog var min enda chans att komma utanför dörren idag. Tiden fram tills stallet spenderades framför tv:n/datorn. Inget direkt upplyftande, men orkade inte göra något mer ansträngande. Precis innan jag skulle åka kom jag på att min medicin tar slut imorron (smart att vänta till sista minuten) och jag behövde åka förbi apoteket och hämta ut ny medicin. Som tur var ligger det ett apotek på vägen till stallet så svängde förbi där och fixade det hela. Sen bar det vidare till stallet...

Vi kom samtidigt och hämtade in hästarna och gjorde iordning dem lite snabbt. Sen tog vi våra hästar och gick på en promenad. Det är mysigt att bara gå ut och promenera med hästarna ibland, gå och prata lite och samtidigt mysa med hästarna och se naturen. Vi var väl borta en halvtimma eller något sånt. Sen fick min "lilla" älskling gå ut i hagen igen för att leka lite med sina kompisar innan han får gå in senare på kvällen. Sen åkte jag hem igen och har slappat framför tv:n sen dess.

Vill bara säga att jag verkligen tror att min häst kan känna av hur jag mår och det på håll också. För igår var jag inte heller på så bra humör när jag var uppe och så fort jag ropade på honom så lyfte han huvudet och kom mot mig (och ni som känner min häst vet att detta INTE hör till vanligheterna, oftast ignorerar han mig). Sen ville han bara stå och gosa med mig i en hel kvart, hela tiden hade han uppmärksamheten på mig. Sådant gör att man blir kär i sin häst "all over again". Han var likadan idag, när jag ropade på honom så kom han ända fram till utgången. sen när jag skulle åka hem så ropade jag hej då till honom. Då sprang (!!!) han fram till staketet vid parkeringen och ville att jag skulle gosa lite med honom innan jag åkte. Det vände hela dagen! Min häst vet verkligen hur man får mig på bättre humör, det är bara att visa uppskattning och kärlek. ;)

Nu är jag här

Efter att ha skrivit i en ganska privat blogg tidigare (bara 5 personer hade tillgång till den), så kände jag nu att det var läge att flytta ut i stora världen. ;) Dock så tvivlar jag på hur öppen jag kommer kunna vara i denna miljön. Mycket av det jag skrivit tidigare har handlat om mina möten med andra människor och mina känslor kring det. Och tro mig, ni kommer fortfarande få höra mina kommentarer och åsikter, men jag får väl skriva allt på ett sätt som håller alla anonyma. Men det ska gå det med och vara minst lika underhållande.