Nytt och fräscht.

Blev ingen tripp till ön. De fick ingen ordning på pumpen, så då kan vi ju inte sova över. Istället drog jag o mamma ut för en shoppingtur. Inte lysande, lönehelg och ombyggnationer på alla vägar. Men det gick till slut. Kom hem med lite smått o gott. Träningskläder och nya växter. Sen har det blivit lite slappande hemma hos föräldrarna under kvällen. Drar kanske ut till ön imorgon över dagen, lättare då. Försöka slappa inför nya arbetsveckan. Ligga på altanen. 🌞

Nytt set. Mamma köpte ett par skor och för nån hundralapp extra kunde man köpa toppen och byxorna med, så jag tog kläderna och mamma skorna. Kul med lite färg.

Härlig färgklick i köket.

Fick bytt ut mina blommor i sovrummet också. De gamla trivdes inte längre.

I'm still here!

Senaste tiden har det gått i ett. Har haft max två dagar ledigt i rad och då har man antingen sovit bort dagarna eller försökt komma ikapp med en massa ärenden. Hade bara en ledig dag efter påsken, sen var det jobb igen. Förra helgen var jag ledig lördag-söndag och på lördagen var det middag med gänget, sov länge...gick typ upp, åkte och handlade lite mat, gjorde mig i ordning och åkte till Torslanda. Söndagen var det ärenden som gällde. Var ute på shopping med pappa och sen tog vi oss en promenad vid havet (blåste som tusan dock). Sen är jag inne på min samordnarperiod på jobbet så jobbar 6.45-16 varje vardag just nu.
Lite bilder från begravningen och senaste veckorna:

Den här roliga filuren hade något hängt upp i ett träd i Vallaskogen.

Det blev en väldigt personlig ceremoni med Elvislåtar och ett fint tal om morbror P:s liv.
Vår udda lilla fågel. 😔🐦

Fika efteråt i Gamla Linköping.

Det vackra hjärtat som boendepersonalen på dottern J:s hem ordnat. 💗

 En timme i väntrummet. Boring! Men nu finns passet redo att hämta i alla fall inför resan.

Middagsklubben hade träff. God mat och många skratt. 🍴🍷😊

Annars då. Påsken var okej på jobbet, sen gick det utför och har varit galet fortsatt, jobbat över varje dag i stort sett. Folk slutar framöver, snart inga kvar. Börjar kännas rätt så trist. Har försökt komma igång med träningen igen. Testat på Bodyvive några gånger o gillar det. Bra allround-pass. Nu ska vädret äntligen vända och om vi får ordning på avloppspumpen spenderar vi helgen på ön. Återstår att se. 

Dagens stora i-landsproblem: Min hårddisk jag har kopplad till tv:n pajade häromdagen och raderade allt som var inspelat sedan 1,5 år tillbaka o sen går det inte att spela in nåt nytt. F*ck va surt det var! Så idag införskaffades en ny. Hade hellre lagt pengar på annat, men behöver nåt att spela in på.

Glad påsk!

Hemma igen efter begravning och allt. Kanske kommer något om det framöver. Men just nu har jag ingen ork till det. I övrigt är det påsk och jag jobbar fre-mån. Ska nog gå. Börjat bra. Behaglig långfredag på jobbet. Hoppas det håller i sig. Imorgon kväll blir det lite påskmiddag hos föräldrarna.
Annars var det vår i luften idag på promenaden till jobbet. Mitt favorit träd blommar äntligen! (snart är det över dock)

Lite ledig.

Ja, ni. De hade pratat med mupp-kollegan i fredags. Hans ursäkt till att ha stått i korridoren och skrikit på mig? "Det har jag inte gjort. Jag är man, så det kan nog uppfattas som jag skriker när jag pratar normalt". Seriöst?! Sämsta ursäkten ever. Eller helt seriöst, det är ju inte ens en ursäkt. Fy f*n för att jobba med sådana människor. O har nu upptäckt att han jobbar samma pass som mig hela påsken. H**vete. Ångestpåslag redan nu. Får prata med cheferna på jobbet idag om det. Ska jag behöva stå ut med att ha honom samtidigt som mig på jobbet så får han banne mig vara i en annan korridor (inte som i fredags när han var i samma korridor och fortsatte med sitt barnsliga beteende). Annars är jag sjukskriven igen. Så enkelt är det. Lös problemet eller få ett nytt på halsen.

I övrigt då? Mamma fyllde ju år i fredags. Ingen mådde särskilt bra, så vi stannade inne. Beställde mat och tog det lugnt. Sen hände ju det där i Sthlm på eftermiddagen, så det la sordin på stämningen. Sjuk värld man lever i.
Lördag åkte vi ut till ön. Första trippen för mig dit ut i år. Vi satte igång vattnet och jag låg på altanen och solade faktiskt. Riktigt skönt om det var lä. Fikade och bara tog det lugnt. Sedan tog vi långa turen hem. Hängde hos föräldrarna ett tag. Sen slappade jag hemma resten av kvällen.

Första lammen skymtade på ön.

Vårkänsla.

Paradiset. 

Igår. Inte mkt gjort.Var inte utanför dörren på hela dagen. Såg nån film, rensade min hårddisk, dammsög, diskade och städade för fåglarna. Försökte komma fram till vad jag ska ha på mig på onsdag (begravningen). Sen har det varit tjafs kring det med. Suck. Aldrig något som kan gå smidigt. Irriterande. 

Idag vaknade jag med huvudvärk. Ska jobba kvällspass. Säkert därför. Nyss var det tyst minut för offren i fredagens attack. 💓Annars åker vi till Lkpg imorgon inför begravningen på onsdag. Vänder väl hem på onsdagskvällen efter begravningen, så jag får en ledig dag hemma inför långhelg på jobbet. Inte mycket att se fram emot denna vecka helt enkelt.

H**vetes helg!

Det börjar på fredagen med att jag inte får jobbet. Där gick luften ur en lite. Men det var bara att ladda om o dra till jobbet. O vilket helvete det varit. Man har gråtit i omgångar på jobbet liksom. Hemskt. Kaos på fredagskvällen. Fick fyra nya patienter i min grupp, varvid en kom från IVA och var rätt så dålig, sen en crazy missbrukare på det, en man som inte tålde någon smärta o skiten var igång. Hann inte skriva in en enda av mina patienter. O det var likadant kaos över hela avdelningen (men min grupp var tyngst, som vanligt). Sen lördagen. Spenderade flera timmar hos min IVA-patient. Fick ringa dit IVA bland annat för att suga djupt i svalget på patienten då andningen inte blev särskilt bra. Stod där inne och la om cvk, sondmatade, kontrollerade och la om en massa sår, gav en massa läkemedel i omgångar. Mitt i en av alla omgångar som jag är ute och hämtar förband så ställer sig plötsligt min usk:a och börjar skrika på mig i korridoren. Blev bara så j*vla paff. Fattade ingenting. O det var ju så jäkla sjukt. Patienter och mina kollegor hörde allt. Han stod o gapade om att jag hade andra patienter också (o min tanke var bara: ja, men ingen som är såhär dålig. De klarar sig liksom. O du har ju inte ens visat dig inne på det här patientrummet sen han kom från IVA, så jag får ju göra ditt jobb också). Började gråta efter det. Fy fan va knäckt man var. Sen vägrade min usk:a prata med mig under resten av passet (o etta skedde typ kl. 10, så det var ju en del tid kvar). Istället kunde han gå förbi där jag var och säga till någon annan usk:a att: "Du kan hälsa henne att ...(typ patienten på 4:4)... har väldigt ont, så hon har misslyckats med smärtlindringen". Bara sådär j*vla bitchigt. Som en bitchig fjortis tjej. Kändes som man var på högstadiet igen. Eller i sandlådan. Störtlöjligt. Inte hann jag äta på lördagen, jobbade över med 1h och 15 minuter trots det. Var helt slut när jag kom hem. Däckade i sängen, hade ställt klockan, men har på nåt sätt lyckats stänga av hela telefonen, så vaknar av att pappa ringer på min dörr för att de inte kommer fram på min telefon. Fick åka hem till dem o äta sen middag. Sen åkte jag hem igen. Kunde knappt sova efter allt som hänt på jobbet (alla situationer går ju inte att skriva här). Så det blev inte mkt sömn. Söndagskväll på jobbet sen. Kommer dit och usk:an har bytt grupp. Vägrar helt enkelt jobba med mig. Ingen större förlust, gick sjukt mkt smidigare med den andra. Men det blev ju ändå sjukt ansträngt. Han kom fram till mig nån timme in på passet o sa: vi måste prata om igår. Visst sa jag, men har för mycket att göra just nu. Sen pratade han via alla andra om han var tvungen att meddela mig något. Han hade tagit p-glucos på en av mina patienter. Jag och min usk:a står utanför rummet vid min medicinvagn när han han kommer ut ur rummet. Då säger han till min usk:a: Du kan hälsa henne att det var 10,3. Min usk:a bara: Ööh. Du kan säga det till henne själv, hon står ju här. Så j*vla bisarrt. Jag bara: Jag hörde. Jag står ju här.
Sen på kvällen, när klockan är 20.50, så är jag inne i sköljen o då kommer han in o bara: vi ska prata om igår. Jag har egentligen inte alls tid, men det skiter han i tydligen. Istället ställer han sig bara o stirrar på mig o säger att han ska anmäla mig till chefen, det du gjorde igår var inte okej. Jag frågar vad jag gjorde (för jag fattar inte varför han är upprörd). Fick inget bra svar. Istället så säger han: jag ska sätta dit dig. Du ska allt bli varse... Lite hotfull stämning sådär. Jag sa till honom att man står inte i korridoren o skriker på sina kollegor. Han svarade inte ens på det. Istället säger han typ: du ska allt få se. Då gick jag. Tänkte inte stå i det stängda rummet med en psycho-kollega. F*ck liksom. Idioten måste bort! Har nu fått höra att han trängt in andra kollegor i hörnen eller slutna rum o skällt på dem. Gått completely bananas på dem med. Så nu har jag samlat denna grupp av människor så vi alla ska prata med chefen. Går ju inte att jobba med en sådan person. Hade inte tid att förklara allt i måndags, eftersom det fortfarande var kaos. Men nu är de medvetna att det finns problem och imorgon ska jag prata med chefen. Har nog lite tid under dagen. Sitter på dokumentationsmöte hela dagen liksom. Så är inte på avdelningen. Så det är lite lättare att få tid till samtal då. Tror idioten är tillbaka på jobbet på torsdag, när jag jobbar. Vägrar. Det är allt jag säger. Jag tar inte sådan skit. Vill ju knappt gå till jobbet efter detta. Man mådde dåligt innan o så kom det här. Nej. Nu får man nog aktivt söka annat. Illa kvickt!

Varit ledig en enda dag, idag. Sov uselt igen. Så sov en bra bit in på dagen. Inte blivit mkt gjort idag. Kom iväg på ett träningpass i alla fall. Bodyvive, i en sal där ventilationen inte fungerade. Det var imma på speglarna och fönstrena i salen när vi kom in. Så ni anar ju. Lagom varmt blev det ju. Kunde kollapsat av värmeslag. Men det gick. Kom ut rödare än en tomat dock. Värre än vanligt!
Efter det har jag legat i soffan och spanat hockeyn på tv. Så grym match av Frölunda! Det såg äntligen riktigt lovande ut.
Imorgon är det jobb igen. Men är ju med i dokumentationsgruppen och det är dokumentationsmöte med alla på huset hela dagen imorgon. Så slipper vara på avdelningen i alla fall. Alltid något. Orkar inte det just nu. Sen är det vanligt jobb torsdag kväll, fredag dag. Ska träffa en mammaledig ssk, J (från bemanningen) innan jobbet på torsdag. Kul att hon ville träffas. 😊 Sen fyller mamma år på fredag, så vi får se vad vi hittar på då. Något blir det i alla fall.

Resterande tid.

När vi kom hem från Sälen drog ju mamma redan på fredagen till Lkpg, o resten vet ni. Jag o pappa var kvar i stan. Gick på Frölunda-match nr 1 av 7 (det gick till slut, men det var onödigt spännande!) på fredagskvällen.

Sen var det ju jobb som ni vet den helgen. Sen ledig två dagar. Gick totalt under isen efter allt senaste tiden. Fick sjukskriva mig. Blev så jäkla deppig. Så har inte varit på jobbet på en vecka. Fått kämpa mig utanför dörren i stort sett. Haft som mål att komma utanför dörren varje dag i alla fall. Har väl inte funkat alla dagar. Men det har börjat gå bättre. Sen var det ju Joshua Radin inbokat tisdagen 21/3, sett fram emot den spelningen sen i januari. Mamma skulle följt med, men så blev det inte. Efter mycket dividerande och funderande så valde jag till slut att gå dit själv. Tog mig ur sängen en vid 18.30, duschade, sminkade mig lite (för att inte skrämma någon med min deppiga/bleka uppsyn) och sen var det Pustervik som gällde. Lite smått udda att vara på en spelning själv. Men det gick. Lyckades i stort sett distrahera kroppen, så hade inte allt för mkt smärtor.

Mys! Så bra. Härlig musiker!🎵

Lördag, Slottsskogen. Promenerade runt innan vi åkte hem till föräldrarna och åt lite våfflor.

Söndag, Gunnebo Slott. Ingen bra dag för mig, mkt smärtor. Kom utanför dörren i alla fall. Fick se solen en stund.

Varit hemma denna veckan med, kommer dock jobba nu i helgen. Men har gjort lite ärenden, handlat mat, hjälpt mamma med foton på morbror P osv., promenerat med A och baby A. Lite sådant. Idag var jag på ännu en intervju om jobbet, denna gången med VD:n. Det står mellan mig och en annan kandidat. Får vet imorgon om jag får jobbet eller ej. Nervöst. 😟

Skidtripp (till slut).

Ja, det kanske är dags att nämna lilla trippen till Sälen. Den som inte började så bra. 13 mil från Gbg la bilen ner. Allt bara dog, totalt el-fel. Visade sig senare att generatorn bara dött. Så det var ju lagom kul. Så vi satt utanför Bloms klädvaruhus och väntade in bärgaren (som även tog med en hyrbil). Så efter att ha suttit där i någon timme kunde vi packa över våra grejer till hyrbilen och åka vidare.Sen hade föräldrarna nån idé om att ta en alternativ väg, men hade de kollat upp exakt vilken? Nope. Så vi var ute i Dala-skogarna o snurrade tills jag tog upp mobilen och Waze och ledde oss ut fån skiten o vägarna var sjukt mkt sämre än den gamla vanliga, o det fick de allt höra! Dåligt val av vägar! Till slut kom vi fram till Sälen i alla fall, 8h efter att vi lämnat Gbg. Hämtade nyckeln till lgh i Lindvallen, sen åkte vi till Tandådalen och packade in i lägenheten och sen hann vi precis åka och fixa med skidor, liftkort osv. Det var sjukt disigt så vi var inte ute så mkt den kvällen. Gick bara runt lite i Tandådalen innan vi drog hemåt o myste i lägenheten istället.

En bärgarbil kommer lastad med en hyrbil och vår bil fick spendera dagarna i Mellerud.

Måndagen, första dagen i backen. Inget bra väder, dålig sikt, snö och disigt. Ett tillägg till det var att jag hamnade i lite kläm när vi skulle av stolliften en gång under dagen, så folk körde över mina skidor på båda sidorna om mig, så jag gick ner i spagat typ med skidor. Ledbanden i mina knän var inte glada för detta.

Myste inne i värmen på eftermiddagen med en lasagne och ett glas vitt. Sen blev det afterski på värdshuset med en göteborgare (Stisse) som spelade bra musik. Go stämning och dans blev det.

Tisdagen tog jag inga direkta bilder värda att lägga upp här. Fortsatt mulet väder och blåsigt som attan. Hade inte sovit mycket då mitt vänsterknä värkte som tusan. Efter diverse kombinationer av smärtlindring kom jag ut i backen i alla fall och lyckades åka lite. En udda sak med dagen var en skogsmus som var ute och sprang i skidbacken och några andra skidåkare som försökte fösa tillbaka musen mot träden med hjälp av sina stavar. Såg rätt udda ut. 😏

Kvällen avslutades vackert i alla fall.

Sista åkdagen. Onsdag 15/3. Äntligen sol! Men, ännu en gång väldigt blåsigt, så stolsliftarna stängde under större delen av dagen. Så det blev ett himla stakande med stavar och man fick verkligen tänka efter när man ville åka någonstans i systemet.

Vackert på toppen av fjället.

Lilla jag kommer åkande.

Stora backen, vi bodde i lägenheten närmast backen i de grå husen till höger i bild.

Afterski även denna dag, Stisse körde på ännu en gång och gänget från Öckerö satt som vanligt parkerade på parkett. 😛

Sen som ni vet fick vi meddelande just där o då om att min morbror blivit sämre, så resten av kvällen handlade om att försöka lista ut hur vi skulle göra kring det, samt att packa.

Bye bye Sälen!

När ett liv kommer till ett slut. 😢

Skulle ju bloggat om skidresan och dagarna sedan dess, men livet kom i vägen. Eller snarare var det så att vi sista kvällen i Sälen fick höra att vi nog borde komma till Lkpg om vi ville se morbror P i livet igen, han hade försämrats i en rasande takt. Vi kunde ju inte åka direkt dit pga bilstrul/hyrbil som skulle lämnas åter (mer om det i nåt kommande inlägg). Så vi åkte hem på torsdagen, kom hem vid åtta på kvällen. Mamma o moster B åkte upp till Lkpg på fredag vid lunch (jag o pappa stannade hemma, jag skulle jobba helg och samtidigt kändes det bättre att minnas honom från i mellandagarna i december). Sen har de varit hos morbror P på sjukhuset och sista natten sov mamma och moster A-M hos honom uppe på sjukhuset. Sen igår, 19 mars, vid kl. 10 somnade morbror P in efter en väldigt kort kamp mot cancern. Endast 69 år gammal, alldeles för tidigt.
Vem sa att livet var rättvist?!
Mamma och A-M hade då ringt till morbror C och moster B när hans andningsmönster hade börjat förändrats på morgonen, så de var alla hos honom när han gick bort. Syskonskaran samlad en sista gång. O det gick tydligen lugnt till, så det var ju skönt. Nu är de kvar där uppe i några dagar och fixar och donar. Påbörjar lite städning osv.

Jag fick ett sms med beskedet om att han gått bort när jag var på jobbet. Fasen vad man bara ville gå hem då, men det var några timmar kvar så jag segade i. Men jag blev förvånad över reaktionen från mina kollegor. Den enda som reagerade som sig bör var en ssk från en annan avdelning som var utlånad till oss över helgen. Hennes reaktion var direkt: "men gud va tråkigt, orkar du vara kvar på jobbet?" och hon satt sen och pratade med mig en stund. Blev faktiskt rätt besviken på mina egna kollegor. Det var nästan som om de flesta sa: men du visste ju att han skulle gå bort. Inte ens ett "jag beklagar, eller "va tråkigt". Då satte jag mig i ett rum där ingen hittade mig o grät lite. När det inte ens finns förståelse för att man tycker det är kämpigt att vara på jobbet efter ett sådant besked. Nej, då är besvikelsen ett faktum. Vilket nästan gör mig mer bestämd att leta mig vidare. Så jag är rätt deppig för närvarande. Orkar inte mkt. Inte varit utanför dörren idag. Känns inte bra i kroppen alls. Gråter emellanåt, varvar det med huvudvärk eller smärtor i kroppen. Skit är det.

...och den här vackra varelsen kommer avsluta sitt långa liv imorgon. De har valt att låta honom somna in istället för att han ska behöva hitta ett nytt hem och anpassa sig till det. Min morbror fick ha honom i 19 år i alla fall och han har märkt av att något nu är annorlunda. Går runt där hemma och jamar i högan sky. Sen har han ju grav artros, o man ser att han haltar för varje steg han tar. Så nu när hans husse lämnat denna värld får hans älskade katt följa honom. Tillsammans igen i en värld utan krämpor. 💜

Mello-kväll.

Ja, huvudvärken har minskat i alla fall. Alltid något. Men orkade inte lämna lägenheten idag, så föräldrarna fick komma hit för middag och mello. Apropå nåt helt annat... Men det är så typiskt min mamma att inte säga något. Hon har varit rätt så snarstucken idag. Det visar ju sig nu på kvällen att min morbror tydligen haft en extremt dålig dag idag. Så mamma börjar redan mentalt förbereda sig för att vi måste åka förbi Lkpg på vägen hem från fjällen. Så hon ber mig ta med medicin som räcker o jag säger att det redan är ordnat (har med medicin så jag klarar mig till lördag). Då blir hon sur o ber mig ta med medicin till söndag, fast jag strax innan sagt att jag jobbar helgen o måste vara hemma på lördag. Suck. Förstår att tankar snurrar i hennes huvud, men hon har kört på i 180 uppe i Lkpg. Har nyss kommit hem och sover typ ingenting. O nu ska vi sitta i en lägenhet i fjällen ihop. Kan bli ett spännande socialt experiment. Särskilt muntert sällskap är hon inte. Kort stubin också. Inget tålamod. Får hålla mig i skidbacken så mkt det går med pappa o trycka i mamma lite irish coffe eller nåt. 😕 Kanske kan lätta på stämningen. Återstår att se.
Ska väl lägga mig snart, åker relativt tidigt imorgon. Tjing!

I'm sorry. Men bästa inslaget ju! SKAM-parodin SMAK.😉 Klockren.

Jag gillar den faktiskt. Bra scenshow med. Kan nog gå skapligt för den.
Sen säger jag bara: It's all about the eyes! 😘

Ledighet!

Äntligen ska jag säga! Ledig/semester! Men kroppen har nog längtat efter ledighet och varit helt slutkörd för idag har jag en helt sjuk huvudvärk som i stort sett däckar mig. Har inte fått mycket gjort. Packat inför imorgon bitti och sen har jag druckit kaffe och sovit. Inte så värst produktivt. Men huvudvärken släpper inte. Så det är bara att gilla läget. Får chilla vidare idag och sen blir det en rätt slapp dag imorgon med. Sitter ju mest i bilen liksom. Sen ska det bli skönt att åka skidor. 🎿

Riktigt ljust nu när man går till jobbet vid 6.25 på morgonen.

Lite ljusare på eftermiddagen när man promenerar hem igen. 🌞 Vårkänsla.