Varför kan det inte vända?! Funderade tillbaka och insåg att jag nu levt med dålig sömn, en överväldigande trötthet och bara allmän depression i 3 månader. Gick jag totalt in i väggen efter "examen"? Ok, det är ju inte så att inget hänt under dessa tre månader för att förvärra saken...livet slänger ideligen nya utmaningar min väg, men ändå! 3 månader! Det är ju löjligt. Gårdagens matlagning tröttade totalt ut mig (som vanligt klarar jag inte ens av sådant utan att bli utmattad) så jag kom inte ur sängen förrän kl. 12. Låg i sängen, hörde regnet o åskan och fåglarnas varningskvitter o kände att nej, jag orkar inte. Slapp i alla fall ge mig ut o hämta pappa vid båten, alltid något. Nu har jag trots denna trötthet gett mig på att göra några piroger. Gick ganska fort ändå, väntar bara på att degen ska jäsa klart. Senare ska jag promenera bort till pappa o äta lite middag. Imorgon ska jag vara nostalgisk på Horse Show, men f*n för tiden. Måste upp innan kl. 8, hur f*n ska det gå till?! Jag som är död även de dagar jag sover till kl. 12. Men men, får skylla mig själv.
Haha! Molly försöker pigga upp med "huvudgunget" hon lärt sig av Kalle, men hon får inte riktigt in stilen. Ser mer ut som om hon håller på att tappa huvudet, eller leker struts. Blir full i skratt varje gång. *sötnosen*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar